SharePoint

Frågor och Svar - rehab

​​​​​​​​Neurologisk re​hab​​​​​  ​​ ​    Reumatologisk rehab​       Psoriasis rehab       Poliklinisk rehab​       Barn/ungdoms rehab​       Privata gäster​​​​       Rehab team ​     Frågor​ & Svar



Frågor och svar​​


Informationen nedan är hämtad från Sjukvårdsrådgivningens information om rehabilitering utomlands

Rehabilitering i ett varmt klimat

Den här typen av rehabilitering har haft olika namn, exempelvis utlandsvård, klimatvård och rehabilitering utomlands. Det som menas är en aktiv rehabilitering i ett varmt klimat.
Det är framförallt om man har reumatisk eller neurologisk sjukdom eller skada eller om man har psoriasis som man kan få denna rehabilitering.
Har man reumatisk eller neurologisk sjukdom är syftet att bibehålla eller öka muskelstyrkan och ledrörligheten, förbättra balans och kondition och på så sätt få ett minskat funktionshinder. Om man har psoriasis är syftet att minska de psoriatiska hudförändringarna.
Det var på 1960-talet som man började kunna få rehabilitering anordnad av landstingen i ett varmt och soligt klimat. Innan dess tillbringade många reumatiskt och neurologiskt sjuka långa tider i varmare klimat på eget initiativ eftersom de mådde bättre och blev betydligt rörligare i värmen.

Vilka har möjlighet att få behandlingen?

Regionerna och landstingen har olika bestämmelser om vem som kan få rehabilitering utomlands. Uttagningsrutinerna varierar, men vanligtvis skriver en läkare först intyg om behovet av rehabilitering. Intyget skickas till en särskild uttagningsläkare. Varje region och landsting har en utsedd uttagningsläkare som bedömer alla inkomna läkarintyg angående klimatvård. Det kan vara en specialistläkare, till exempel reumatolog eller neurolog, men det förekommer att uttagningsläkaren även har en annan specialitet. Det beslut som tas kan inte överklagas.
Den vanligaste orsaken till att man inte får åka på rehabilitering utomlands är att det landsting man tillhör inte har de resurser som krävs. Man kan också få avslag för att man har andra sjukdomar som gör det olämpligt att träna i varmt klimat, till exempel vissa hjärtsjukdomar. Andra orsaker kan vara att man har en sjukdom som försämras om man vistas i solen eller att man just då har en mycket aktiv sjukdomsperiod och därför inte kan tillgodogöra sig en aktiv rehabilitering.

Var sker rehabiliteringen?

De anläggningar som används finns framförallt på Teneriffa, Gran Canaria och på spanska fastlandet. Några anläggningar är öppna året runt, andra från mars till oktober.
Man betalar själv samma kostnad som när man vårdas på sjukhus. Kostnaden kan variera mellan olika landsting och regioner men är som regel 80–100 kronor per dag. Vanligtvis får man för denna summa resa inom Sverige till flygplatsen, flygresor och transfer till anläggningen utomlands, kost, logi och behandlingar.

Hur lång är rehabiliteringsperioden?

Den vanligaste behandlingstiden är fyra veckor. Omställningen till en aktiv rehabilitering tar oftast några dagar, och i början tar man det lite lugnare med träning och solning. Tidigare var behandlingstiden sex till tolv veckor vilket många tyckte var alldeles för lång tid. I och med att behandlingstiden har minskat betydligt är det idag fler som får möjlighet till rehabilitering utomlands.

Hur effektiv är klimatvården?

1998 gjordes en utvärdering inom Stockholms läns landsting av denna typ av rehabilitering utomlands för reumatiker som visade på förbättrad aktivitetsförmåga, ökat välbefinnande och minskad värk. Sex månader efter avslutad rehabilitering fanns dessa positiva effekter kvar.
En utvärdering av vården för neurologiskt handikappade visade att livskvaliteten skattades högre efter rehabiliteringen. Man kunde prestera bättre i tester genom att man lärt sig att kompensera sitt funktionsbortfall, och genom en bättre anpassning av hjälpmedel och närmiljö.
Rehabiliteringen utomlands för astmatiker ansågs i utvärderingen enbart kunna användas för lindrigt sjuka astmatiker. Om man hade lindrig astma ansågs en vanlig charterresa uppnå samma medicinska effekt.
Många som varit på rehabilitering utomlands upplever förutom de olika träningsmöjligheterna även andra positiva effekter. Man träffar andra med samma livssituation och kan utbyta erfarenheter. Att kunna koppla av helt från arbetet och att inte behöva ta hand vardagssysslor som att städa, handla och laga mat, är också positiva effekter.

Först sätts ett mål

Alla behandlingar inleds med att man blir undersökt av antingen en läkare eller en sjuksköterska samt en sjukgymnast och en arbetsterapeut. Det är viktigt att man själv formulerar målet för rehabiliteringen, som är individuellt. Det är bra att formulera konkreta mål istället för allmänna, som ökad muskelstyrka och rörlighet. Ett konkret mål kan till exempel vara att man vill kunna klä på sig själv. Sjukgymnaster och arbetsterapeuter inriktar då behandlingarna på att öka rörligheten i axlar och armar, men även i höfter. Dessutom kanske man måste träna grov- och finmotoriken i händerna.
Ett annat konkret mål kan vara att kunna gå i trappor, vilket innebär att träningen inriktas på fotleder och benstyrka, samt gångförmåga.

Personalen man möter

På anläggningarna finns vanligtvis både läkare och sjuksköterskor. Sjuksköterskorna ansvarar för omvårdnaden som man är beroende av under rehabiliteringstiden. Det kan vara injektioner, kontroller av blodtryck och blodprov eller såromläggningar.
Förutom läkare och sjuksköterskor finns bland andra arbetsterapeuter och sjukgymnaster som tar hand om den aktiva rehabiliteringen.

Arbetsterapi

Arbetsterapeuternas behandlingar innebär träning av axlar, armar och händer. Arbetsterapeuter leder daglig handträning i grupp. Denna gymnastik kallas ofta för handgrupp, men man tränar alla leder i nacken, axlarna, armarna, handlederna och händerna.
De individuella behandlingarna kan gå ut på att träna muskelstyrkan och öka rörligheten i dessa leder. Arbetsterapeuten hjälper också till med rådgivning och utprovning av tekniska hjälpmedel. Som smärtlindrande behandling kan man få till exempel handmassage, varma paraffinbad eller kylbehandlingar med ispåsar för händerna.
Innan behandlingarna påbörjas gör arbetsterapeuten olika mätningar av händernas rörlighet, handstyrkan och graden av smärta. Innan hemresan görs samma mätningar för att jämföra resultat med det man hade när man kom.

Sjukgymnastik

Man kan dels få individuell sjukgymnastik, dels sjukgymnastik i grupp. Sjukgymnasten ger behandlingar för att rörligheten och muskelstyrkan ska öka och att ledernas och musklernas funktion ska förbättras. Man kan också få smärtlindrande behandlingar i form av värme, kyla, akupunktur och massage. I samråd med sjukgymnasten gör man en individuell behandlingsplan, och liknande mätningar som hos arbetsterapeuten.

Egenträning och behandling

I början av rehabiliteringen får man av sjukgymnasten ett träningsprogram med lämpliga övningar som man gör dagligen på egen hand. Sjukgymnasten följer upp hur man klarar övningarna och tar bort de moment som inte känns bra och ger förslag på nya. Man tränar antingen genom promenader, i bassängen, eller i en träningssal med olika gymredskap.
Det är viktigt att man tycker att träningen är meningsfull och rolig. En del vill cykla på motionscykel medan andra föredrar att promenera barfota i den varma sanden. Egenträningen anpassas efter var och ens behov och förmåga.
På anläggningar för psoriatiker finns utrymmen där man kan sola naken.
När man lämnar anläggningen får man ett individuellt program så att man kan fortsätta med träningen och behandlingen hemma. Efter fyra veckors träning dagligen går det oftast lättare att behålla vanan att träna dagligen även när man kommit hem.

Sjukgymnastik i grupp

Förutom individuell sjukgymnastik leder sjukgymnaster varje dag gruppträning till musik. Gruppträningarna varierar på de olika anläggningarna, men här finns en ungefärlig beskrivning av hur den går till:

Pinngrupp
Vi tränar allmän rörlighet och mjukar upp hela kroppen för att komma igång inför dagen. Hela programmet utförs sittande, med och utan pinne. Vi växlar mellan rörelser med armar och ben, så att de allra flesta kan delta.
Gruppen innehåller uppvärmning, rörlighetsövningar, träning av koordination och bålstabilitet. Vi höjer pulsen några gånger under programmet och varvar ner och stretchar på slutet.

Fotgrupp
Vi tränar styrka i benen och fötterna, och rörlighet i tår, fot och fotled. Programmet utförs sittande, och vi använder mjuka piggbollar för att också träna koordination och känselstimulering.

Matta styrka
Träning av styrka och och uthållighet sittande och liggande på brits eller matta.
Programmet innehåller sittande uppvärmning för hela kroppen och styrkeövningar för bål, säte och ben. Vi varierar utgångsposition mellan mag- rygg- och sidliggande. Har du svårt för någon av positionerna, får du alternativa övningar.

Matta balans
Här tränar vi balansen på olika sätt och i olika utgångsställningar från ryggliggande på brits till sittande och stående/gående. Har du svårt att stå och gå får du alternativa övningar i sittande.

Matta töjning
I den här gruppen töjer vi kroppens stora muskelgrupper i ett lugnt tempo, liggande och sittande på brits. Om du har med dig assistent kan de assistera dig med töjningarna.

Bassäng bas
Här tränar vi lättare rörlighet, balans och koordination i ett lugnt tempo. Du väljer själv om du vill vara i den tempererade bassängen (34 grader) eller i den kallare (24 grader).
Programmet innehåller en lätt uppvärmning, träning av balans och koordination, och långsamt rörlighetsuttag i kroppens stora leder. Vi avslutar med nervarvning och töjning. Om du behöver kan du ta stöd av räcket hela tiden.

Bassäng medel
Efter uppvärmning varierar vi mellan träning av styrka, rörlighet och kondition. Vi växlar tempo mellan pulshöjande träning och rörelser med hela kroppen, med övningar för armarna eller benen. Vi avslutar med nervarvning och töjning.
Du väljer om du vill vara i varm eller kall bassäng.

Bassäng kondition
Här tränar vi kondition och muskulär uthållighet, i ett genomgående högt tempo. Vi börjar med uppvärmning och avslutar med nervarvning och töjning.
Du väljer om du vill vara i varm eller kall bassäng.

Handgrupp neuro
Vi tränar rörlighet, koordination och handstyrka med och utan redskap såsom små bollar och trasor på bord.
Passar för dig med någon neurologisk diagnos.

Handgrupp reuma
Vi tränar rörlighet, finmotorik och handstyrka med och utan redskap på bord.
Passar dig med någon reumatologisk diagnos.

Avspänning
En gång i veckan kan du prova på avspänning som en avslutning på träningsdagen. Vi använder oftast så kallad progressiv avslappning, där du får lära dig hur du kan spänna och slappna av olika muskelgrupper i en viss ordning, till avslappnande musik. Helst ligger man på brits, men det går också bra att sitta vid behov.

Undervisning
På flera av anläggningarna ordnas olika utbildningar. Då samlas en mindre grupp med en likartad diagnos under ledning av sjukgymnast, arbetsterapeut eller sjuksköterska.
​De vanligaste områden som tas upp i dessa så kallade patientskolor är hur det är att leva med en kronisk sjukdom eller ett funktionshinder, läkemedelsbehandling, ledskydd och tekniska hjälpmedel – ledskyddsundervisning innebär att man får lära sig att skydda sina leder genom att använda dem på ett ergonomiskt riktigt sätt, betydelsen av fysisk träning, patienträttigheter och möjligheter till ekonomiskt stöd.
Undervisningen är vanligtvis upplagd i form av gruppdiskussioner och man kan även lära sig mycket av de andra gruppdeltagarnas erfarenheter.

​​​​​​​​​​​​​​​​​​​Telefon: +34 922 77 79 00
Fax: +34 922 79 72 50

   Receptionens öppettider 2017 (Obs! lokal tid
   Mån - Ons: 8:00-20:00
   Tor - Fre: 8:00-17:00
   Lör - Sön: 9:00-17:00
   Helgdagar 2017 (receptionen är öppen 9:00-16:00): 
   15 aug, 2 & 12 okt, 1 nov, 6 & 8 & 25 dec

​​ ​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​Adress: Clinica Vintersol C/.Nordica 1, 38650 Los Cristianos,

 Tenerife, Spanien​​​​

 Certifierade av DNV i Kvalité och Miljö

© 2014 Clínica Vintersol.